Hej å hå!
Ja hörrenini...
Det var hundra år sedan jag uppdaterade min blogg. Men här kommer en rapport!!!
Sist jag skrev var jag påväg till Turkiet, jag visste ingenting om hur det skulle bli, men underbart blev det, var bland de bästa jag vart med om. Varmt och skönt, bra shopping och underbart roliga utflykter och äventyr!!!
Träffade på moster med familj, hade ju ingen aning om att de redan var där dit vi skulle. Vi bodde på ett hotell som heter Merhaba hotel i Alanya, kan varmt rekommendera det hotellet, det låg en bit från centrum, men det gjorde ingenting för det blev lite lugnare så. Det är rätt fett med tryck i Alanya by night om man säger så =)
Jaha, sen kom vi hem efter blandade äventyr som kamelridning, vespa åkning, cykelturer, båtfärd, släktträff, möj på¨stranden, tokiga bussresor, galen shopping och tung styrketräning. Att komma hem var skönt på sätt och vis, men jag kommer alltid sakna Alanya. Måste ju passa på att berätta att vi var på en restaurang med underbara ägare och kypare etc. Det var Caspers, värt ett besök, men allra godaste mat fann vi på ett ställe som hette Lilla Villan, tätt efter på andra plats kom ett ställe som hette Flash!
Hur som helst kom jag hem, fullproppat med mail och jobb, bara att dra igång helt enkelt. Slitsamma veckor med Simförening och DUKA, men endå gött att komma igång med arbetet igen. Det blev en hel del tung träning, dock med det tråkiga och orättvisa beskedet att jag inte fick åka på Junior VM i år... Jag var såååå enormt besviken och kände mig relativt kränkt av beslutet från förbundet. Men tänkte att jajja, vi får la se, jag får visa vem som är bäst här på hemmaplan istället... Det var en tuff vecka att träna efter beskedet, men sedan fick jag ett samtal, öh tja, du va väger du? O jag förstod direkt att jag fick följa med till Sydafrika men bara om jag vägde in i klass 67,5... Sagt och gjort, det var dags att börja banta på direkten, för jag vägde den morgonen hela 72,3 kg (!) Men envis som en åsna är jag och det går bra. En timmas promenad varje dag, simning eller inlines eller löpning två gånger i veckan samt styrkelyftträning på det. Jag har gått der 2,8 kg på tre vecjkor, vilket inte är helt fy skam... Så kampen går vidare och jag kämpar på. Träningen går superfint, bra godkända träningslyft med personliga rekord nästan varje pass. Känns riktigt kul. Hoppas bara att bantningen inte ger någon negativ effekt som den gjort tidigare. Men jag är försiiktig denna gång. Jag är väldigt noggrann med att äta mycket protein och lite kolhydrat för att få i mig bra näring...
Jaha, vad mer på listan? Jo, ett besök i Halmstad och hos moster har det blivit av. Besöket i Halmstad var bajs... så det heter duga. En liten skokartong på 18 kvadratmeter ska jag bo i... Inte alls så lyxigt som man kan önska sig... Men så får det vara att bli student på riktigt. Men det är tufft efter att ha bott i 67,5 kvadratmeter med två och ett halvt rum o kök, lägre månadshyra en den kjag kommer ha i Halmstad, plus att jag delar den med sambon. Det blir hårda tider, men någon gång ska det väl vara så också =) Hur som helst var det ganska ruttet och tråkigt, men de e bara o gilla läget. De e väl bara o snitsa till det så gott det går =) JAg tror endå att jag kommer trivas med att bo själv ett tag och ta tag i mina egna grejjer utan att såra dem runt omkring med min stressade vardag!!!
Jag flyttar redan nästa tisdag, dvs den 19/8. Ska bli himla spännande, kommer göra mina sista JVM pass i Halmstad också som jag ser som mycket positivt, då träning på nya platser brukar öka prestationen väsentligt!
Hmm... Ja, så har jag precis kommity hem från ett träningsläger i Nörresundby, i Danmark med simmarna i A-, och B-gruppen!!! Helt underbart kul, slitsamt och erfarenhetsrikt. Hände mycket spännande på lägret, och man lär sig alltid någonting nytt som tränare! Hade underbara "vuxna" med som kunde hjälpa mig med dittan och datten, och det behövs verkligen, för det är full rulle när lägret väl är igång.. Inte en ledig stund, men fantastiskt roligt...
Tjaaa.... What else?
Jo, mamsingen fyllde ju hela 50 bast här den 3e juli... Ett fantastiskt kalas hade hon hemma i trädgården, och det verkade som 99% var hur nöjda som helst med arrangemanget. Jag hade långt och länge innan bestämt att jag skulle hålla ett lovtal... Men det var så så så svårt att skriva det på papper, mamma är ju endå mamma varför känslorna kanske tog över... Men hur som helst så hade jag en plan för vad talet skulle innehålla och vilken inriktning, start och slut det skulle ha. Och det blev tillslut bra... Hade varit kul att ha det på papper och kunnat ge det till mamma, men det får bli en sån där once a moment grej!!!
Himlans jobbigt för mamsen just nu för övrigt... Det är tufft på alla sätt och vis, lurad av en bajsig snickrare, i kläm hos griniga försäkringskassan, och riktigt rörigt med assistent som är sjuk och brorsan som inte vil gå ut... *suck, stön och brål* Men life´s a bitch and then you die... Men jag tror endå att man måste gilla läget och hitta små godbitar i det hell som man ibland kan uppleva här i livets bråkiga skola. Jag är ju endå ung så jag kanske kan se på livet med mer positiva ögon, jag förstår dig mamsingen... Men be strong, kill them all =)
A just ja, min vän från Australien (från Tjeckien egentligen) som jag var på bröllop hos förra sommaren i Praag, hon har fått en liten bebbe... Se bilder, gorgeus!
öjöjöj, borde sökert berätta massa mer, men nu vart jag trött i pekfingrarna =)













Det var hundra år sedan jag uppdaterade min blogg. Men här kommer en rapport!!!
Sist jag skrev var jag påväg till Turkiet, jag visste ingenting om hur det skulle bli, men underbart blev det, var bland de bästa jag vart med om. Varmt och skönt, bra shopping och underbart roliga utflykter och äventyr!!!
Träffade på moster med familj, hade ju ingen aning om att de redan var där dit vi skulle. Vi bodde på ett hotell som heter Merhaba hotel i Alanya, kan varmt rekommendera det hotellet, det låg en bit från centrum, men det gjorde ingenting för det blev lite lugnare så. Det är rätt fett med tryck i Alanya by night om man säger så =)
Jaha, sen kom vi hem efter blandade äventyr som kamelridning, vespa åkning, cykelturer, båtfärd, släktträff, möj på¨stranden, tokiga bussresor, galen shopping och tung styrketräning. Att komma hem var skönt på sätt och vis, men jag kommer alltid sakna Alanya. Måste ju passa på att berätta att vi var på en restaurang med underbara ägare och kypare etc. Det var Caspers, värt ett besök, men allra godaste mat fann vi på ett ställe som hette Lilla Villan, tätt efter på andra plats kom ett ställe som hette Flash!
Hur som helst kom jag hem, fullproppat med mail och jobb, bara att dra igång helt enkelt. Slitsamma veckor med Simförening och DUKA, men endå gött att komma igång med arbetet igen. Det blev en hel del tung träning, dock med det tråkiga och orättvisa beskedet att jag inte fick åka på Junior VM i år... Jag var såååå enormt besviken och kände mig relativt kränkt av beslutet från förbundet. Men tänkte att jajja, vi får la se, jag får visa vem som är bäst här på hemmaplan istället... Det var en tuff vecka att träna efter beskedet, men sedan fick jag ett samtal, öh tja, du va väger du? O jag förstod direkt att jag fick följa med till Sydafrika men bara om jag vägde in i klass 67,5... Sagt och gjort, det var dags att börja banta på direkten, för jag vägde den morgonen hela 72,3 kg (!) Men envis som en åsna är jag och det går bra. En timmas promenad varje dag, simning eller inlines eller löpning två gånger i veckan samt styrkelyftträning på det. Jag har gått der 2,8 kg på tre vecjkor, vilket inte är helt fy skam... Så kampen går vidare och jag kämpar på. Träningen går superfint, bra godkända träningslyft med personliga rekord nästan varje pass. Känns riktigt kul. Hoppas bara att bantningen inte ger någon negativ effekt som den gjort tidigare. Men jag är försiiktig denna gång. Jag är väldigt noggrann med att äta mycket protein och lite kolhydrat för att få i mig bra näring...
Jaha, vad mer på listan? Jo, ett besök i Halmstad och hos moster har det blivit av. Besöket i Halmstad var bajs... så det heter duga. En liten skokartong på 18 kvadratmeter ska jag bo i... Inte alls så lyxigt som man kan önska sig... Men så får det vara att bli student på riktigt. Men det är tufft efter att ha bott i 67,5 kvadratmeter med två och ett halvt rum o kök, lägre månadshyra en den kjag kommer ha i Halmstad, plus att jag delar den med sambon. Det blir hårda tider, men någon gång ska det väl vara så också =) Hur som helst var det ganska ruttet och tråkigt, men de e bara o gilla läget. De e väl bara o snitsa till det så gott det går =) JAg tror endå att jag kommer trivas med att bo själv ett tag och ta tag i mina egna grejjer utan att såra dem runt omkring med min stressade vardag!!!
Jag flyttar redan nästa tisdag, dvs den 19/8. Ska bli himla spännande, kommer göra mina sista JVM pass i Halmstad också som jag ser som mycket positivt, då träning på nya platser brukar öka prestationen väsentligt!
Hmm... Ja, så har jag precis kommity hem från ett träningsläger i Nörresundby, i Danmark med simmarna i A-, och B-gruppen!!! Helt underbart kul, slitsamt och erfarenhetsrikt. Hände mycket spännande på lägret, och man lär sig alltid någonting nytt som tränare! Hade underbara "vuxna" med som kunde hjälpa mig med dittan och datten, och det behövs verkligen, för det är full rulle när lägret väl är igång.. Inte en ledig stund, men fantastiskt roligt...
Tjaaa.... What else?
Jo, mamsingen fyllde ju hela 50 bast här den 3e juli... Ett fantastiskt kalas hade hon hemma i trädgården, och det verkade som 99% var hur nöjda som helst med arrangemanget. Jag hade långt och länge innan bestämt att jag skulle hålla ett lovtal... Men det var så så så svårt att skriva det på papper, mamma är ju endå mamma varför känslorna kanske tog över... Men hur som helst så hade jag en plan för vad talet skulle innehålla och vilken inriktning, start och slut det skulle ha. Och det blev tillslut bra... Hade varit kul att ha det på papper och kunnat ge det till mamma, men det får bli en sån där once a moment grej!!!
Himlans jobbigt för mamsen just nu för övrigt... Det är tufft på alla sätt och vis, lurad av en bajsig snickrare, i kläm hos griniga försäkringskassan, och riktigt rörigt med assistent som är sjuk och brorsan som inte vil gå ut... *suck, stön och brål* Men life´s a bitch and then you die... Men jag tror endå att man måste gilla läget och hitta små godbitar i det hell som man ibland kan uppleva här i livets bråkiga skola. Jag är ju endå ung så jag kanske kan se på livet med mer positiva ögon, jag förstår dig mamsingen... Men be strong, kill them all =)
A just ja, min vän från Australien (från Tjeckien egentligen) som jag var på bröllop hos förra sommaren i Praag, hon har fått en liten bebbe... Se bilder, gorgeus!
öjöjöj, borde sökert berätta massa mer, men nu vart jag trött i pekfingrarna =)













Kommentarer
Trackback